Att gå sin egna väg...

Kajsa kavat har varit i farten ! Yepp ! Lika rädd både hon och jag...

Iklädd sina nya fina fotograferingskläder traskar vi glada mot skolan, lite frusna men med snabba steg för att lämna Zack. Klockan visar nån minut över 8 så vi är sena... Möts av en fröken och jag säger precis vad jag tycker om ordningen i hallen, nu är zacks utebyxor borta ! Det är ren oreda därute och kläder ligger slängda hit o dit är det konstigt saker försvinner ??
Vi, fröken o jag går till ett "kvarglömdakläderskåp" Helt säker på att Kajsa är inne med Zack i gruppen... Kommer tillbaka o den andra fröken säger - nej nej henne har jag inte sett... PANIK !!
-Leta inne jag går ut ! KAAAAAAAAAAJJJJJJSAA !! KAAJSSSSSSSSAAAAAAA !! Då hör ja en ledsen liten röst ropa Mamma, mammmma... låångt borta ! Shit jänta hade traskat ned på parkeringen !!

Herregud va ett mammahjärta kan klappa ! TUR ja är så pass lugn av mig som jag ändå är. Jag hade ju med henne upp så så långt bort kunde hon ju inte vara kände jag, men visst fick jag panik!

Krama om henne hårt ! Mammas lilla Kajsa ♥ och visst är hon en riktig KajsaKavat !

Vi kramas o pratar på väg mot förskolebyggnaden, tack o lov gick det ändå bra att lämna henne. Tryggt!
Men fröken kom o mötte mig, ja K gick före som vanligt in till de andra barnen.
Men vad Kajsa ser sammanbiten ut...
:)
Snacka om att personalen känner mitt barn ! Utan att jag ens sagt nå så förstår de att nåt har hänt...
Jag berättar, och även att hon ramla här utanför o skrubba knäna, så visst är hon lite bekymmrad idag. Ja men blod och sår är ju bekymrande för lilla K.

Hoppas nu fotograferingen gick bra! Jag förväntar mig att se foton med ett litet finger i munnen, om inte det är där blir jag mäkta imponerad av fotografen :)

Puss o Hej !
NU blir det packa ;) och japp! Det känns bättre i grubblarhjärnan ;)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0